En galning mindre på världsledande post

Krönika publicerad i ”Succé” 2020-11-20

Lättnaden, hoppet på demokratin, hoppet om människan. Aldrig har man väl varit så engagerad i det amerikanska valet som i år. Oavsett partipolitisk ideologisk kompass
var detta sannerligen ett viktig val. För valet har knappast kommit att handla om demokrater eller republikaner utan snarare om narcissism, kvinnofientlighet och homofobi
mot ja, vad som helst egentligen. Ett viktigt vägval för en stormakt som USA, där hela världen tittar på.

Donald Trump har helt klart bjudit på en föreställning de senaste åren och visst kan man ha förståelse för de som blundat för hans politiska tillkortakommanden, skrattat med i de roliga sketcherna och tagit fadäserna i media med en klackspark. För det han helt klart lyckats med är att inbringa hopp hos uppgivna amerikanare. Hopp om att just han skulle lösa alla problem och make America
great again. Han skulle ju vara just den där presidenten med det magiska trollspöet, den bästa av de alla, bäst i hela världen på precis allt. Men det hjälpte inte att visa ödmjukhet genom att dansa
loss till YMCA. Den empatilösa synen på mänskliga rättigheter och oförmågan att ta kritik blev droppen. Tack och lov.

Den populära tv-serien Handmaids tale är inte bara en fängslande historia. Den är på alla sätt och vis en skildring av hur ett land kan se ut när galningar kommer till makten och försöker begränsa medborgarna. För visst går det att manipulera demokratin. Hitler vann inte genom att hota sig in i finrummen, han vann genom demokratiska processer. Genom att vinna stöd hos majoriteten av medborgare som kände hopplöshet, skapa ett ”vi och dem-samhälle” och succesivt stärka sin ställning.

Jag var ganska säker på utgången i valet i USA. Men jag var inte på något sätt övertygad om att valresultatet skulle bli verklighet och är kanske i ärlighetens namn fortfarande inte är säker förrän jag ser Trump flytta ut ur Vita huset. Trump skulle väl kunna sitta kvar på ett eller annat sätt. Han är en envis man med mycket pengar. Att slöväxla mellan amerikanska tv-kanaler som ger två helt skilda bilder av verkligheten får en att inse hur polariserat det amerikanska samhället är. Trump är en entreprenör ut i fingerspetsarna och ingen kan ta ifrån honom hans framgångar. Men presidentskapet handlar om helt andra saker än att investera pengar. Det handlar om att investera i människor. Alla människor, inte bara en del. Den lilla detaljen verkar inte vara så viktig för den avgående presidenten. USA är helt klart ett delat land och för Trump räcker det att han har en majoritet med sig (i rätt stater) så att han får sitta kvar på sin post.  Det har han varit tydlig med i sina tal. Han är där för sina väljare som fullkomligt älskar honom, resten av medborgarna ger han inte mycket för och utmålar dem istället som fiender. Självklart ska du representera dina väljare, det är de som gett dig förtroendet. Men den dagen du intar positionen att leda ett land, ska du också representera alla. Det blir en utmaning för den nyvalda presidenten att bevisa och att ena landet.

Grattis USA till en ny start, grattis till er första kvinnliga vice-president och grattis världen. En galning mindre på en världsledande post.

För att komma till webbtidningsversionen tryck här.

%d bloggare gillar detta: