Svar till Lisbeth Beselin ang. Pride

Publicerat i Sydöstran 2016-03-30

(Svar på Lisbeth Beselins debattinlägg 2016-03-29)

Lisbeth Beselin, seniorordförande i KD Blekinge skriver i sin insändare om Pride, HBTQ-personer och det nya HBTQ-nätverket inom Kristdemokraterna.

Låt mig först bara en gång för alla ta död på det vanligaste argumentet i svensk partipolitik. (För du är såklart inte ensam Lisbet Beselin).Att vara HBTQ-person har ingenting med partipolitik att göra. Det finns HBTQ-personer i alla partier. Även KD. Därav det nystartade nätverket inom KD. Att påstå att alla som driver HBTQ-frågor borde gå med i Vänsterpartiet eller FI är att förneka HBTQ-personers demokratiska rättigheter att få rösta på vilket parti man vill. Att vrida klockan långt tillbaka. Långt innan Priderörelsen började blomma i Sverige. Och många minns säkert hur Sverige såg ut då och varför Pride därför behövs.

Pride är en manifestation för alla människors rätt att älska vem de vill. Inget annat. Oavsett om du är hetero, homo, bi, trans eller vad du än definierar dig som. Att Pride har blivit en folkfest är positivt. Det betyder att man ser på kärleken med glädje. Att man vill fira alla människors lika värde.

När Lisbeth Beselin skriver att hon under många år debatterat för homosexuellas rättigheter och i nästa stund målar ut homosexuella som avvikande särarter visar det bara på vilken trångsynthet som fortfarande rör sig på flera håll hos Kristdemokraterna. Det visar också att det nya HBTQ-nätverket inom KD verkligen behövs. Vad Lisbeth menar med det hon skriver i sin insändare är att hon tolererar HBTQ-personer som avvikande, men att vi inte förtjänar samma rättigheter som henne så länge vi är just avvikande? Ett typiskt ”tolerant” synsätt som inte hör hemma i ett modernt Sverige.

Ja Lisbeth. Självklart har du rätt till dina åsikter och värderingar som du menar skiljer sig från t.ex. människor som du benämner ”tror sig vara födda i fel kropp”. Men jag vill påstå att vi är många fler i Sverige som vågar öppna våra hjärtan. Vi är många fler än de som vägrar tillåta olikheter. Vi som ser människors olikheter som en styrka och som vägrar låta normer plåga och diskriminera människor i samhället. Därför att för oss betyder alla människors lika värde något mer än bara tolerans. Det betyder lika värde på riktigt.

Därför kommer vi fortsätta arrangera Karlskrona Pride som du menar är en skymf mot ”vanliga samkönade Svenssonpar”. Vi kommer arrangera Karlskrona Pride tills Pride inte längre behövs. Men vi vill också vara tydliga med att om dagen kommer då du vill delta i vår manifestation, dagen då du på allvar tycker att alla människor ska ha rätt att älska den man vill. Då kommer vi också ta emot dig med öppna armar. Hoppas vi ses i paraden i maj.

Sophia Ahlin

Ordförande Karlskrona Pride

Därför var Samir och Viktor viktiga i mellofinalen

Publicerat i Succe Blekinge 2016-03-24

Samir och Viktor må vara omusikaliska i mångas öron. Aldrig har man kunnat läsa så många upprörda kommentarer i sociala medier om att Samir och Viktor inte borde få sjunga i Sveriges viktigaste meloditävling. Ja för det är ju en meloditävling, inget annat (?)… Tillåt mig mala sönder den vansinniga tanken och skratta gott hela vägen till papperskorgen från 60-talet.

Melodifestivalen är inte en Oscarsgala för musiker. Det är inte en OS-tävling i backhoppning. Den tanken sloopade vi när vi skrotade den svenska juryn och de extremt usla tittarsiffrorna.

Visst är det fortfarande ett tävlingsmoment som engagerar oss till vansinne och får våra telefoner att gå varma men det är den populäraste låten/artisten vinner. Inte den bästa mest väl genomarbetande melodin.

Melodifestivalen i nutid är och förblir ett underhållningsprogram i första hand. Ett underhållningsprogram som påverkar fler svenskar än vad regeringens årliga utredningar tillsammans gör. Och om någon artist påverkat mer i årets festival än just Samir och Viktor, please let me know.

Ibland behövs en Samir och en Viktor för att få folk att (även om bara med en glimt) faktiskt öppna ögonen. För vad betyder Fredrik Kempes text egentligen? Vad lyckades Kempe, Samir och Viktor och de övriga upphovspersonerna med under årets festival?

Spola tillbaka bandet och se själva. Tusentals barn hoppar och studsar av glädje i arenan och framför tv:n och sjunger om att alla är välkomna i Sverige för att bada nakna på Sergels torg. Och ”hatarna” (ja, ni vet de där som inte tycker att alla människor ska ha samma rättigheter) behöver inte bada och vi bryr oss inte. Låt dem sitta och sura istället.

Har polletten trillat ner? Det behövs en knasig och lättsjungen text ibland för att få fram något så viktigt som allas lika värde. Ungarna där hemma läser inte DN debatt. De lyssnar på artister som Samir och Viktor. Min 5-åring kan hela texten utantill.

Jag tror ingen, inklusive Samir och Viktor själva, hade planerat att bidraget skulle representera Sverige i Eurovision Song Contest. Men det var mer än viktigt att ha med dem i final. En final som inte bara sänds i Sverige utan i flera länder i Europa.

Det är viktigt att Sverige fortsätter visa vad vi står för. Melodifestivalen har kommit att bli en viktig arena för att förmedla just det. Kanske t.o.m. en av dagens viktigaste arenor. Vi måste visa att vi kan bokstavera ordet mångfald och mänskliga rättigheter även i en klatchig mello-låt med två galningar som visar upp sina badbyxor och sina otroligt provocerande vältränade kroppar i tv. Hur många har mod nog att göra det? Med tanke på allt det näthat som finns idag? Det är som att kasta sig i gapet på 10 hungriga hajar.

Men förhoppningsvis vinner glädjen över näthatet även denna gång. För den glädjen som Samir och Viktor förmedlar på 3 minuter är inte bara vansinnigt och helt absurt smittande. Den är viktigare nu än någonsin. Alla får plats, kom och bada på Sergels torg! ”Oavsett vem du än är”.
IMG_2405

Svar till Emma Henriksson & Ann-Louise Trullsson ang. alturistiskt surrogatmödraskap

Publicerat 2016-03-03 i Dagens Samhälle, QX, BLT och Sydöstran

Debatten är het gällande altruistiskt surrogatmödraskap och nu senast ett utspel från Kristdemokraterna Emma Henriksson och Ann-Louise Trulsson som argumenterar flitigt emot.

Problemet är att Emma Henriksson och Ann-Louise Trulsson bygger sina argument helt och hållet på eget tyckande och ideologi snarare än utifrån fakta, forskning och berättelser från människor med erfarenhet av surrogatmödraskap. Men istället för att erkänna den ideologiska bakgrunden till sitt tyckande skyller man på utnyttjandet av kvinnor.

Samma argument som höjts av Ung vänster. Om hur surrogatmödraskap borde förbjudas helt då det innebär ett utnyttjande av kvinnor som inte kan tala för sig själva.

I ett av världens mest jämställda länder fortsätter vi alltså lägga en tjock och kvävande offerkofta på kvinnor och målar ut det kvinnliga könet som det svaga könet. Även i utredningen kan vi läsa orden: ”Det är svårt att försäkra sig om att det föreligger ett informerat samtycke”. Detta skriver man trots att man själv i utredningen räknar upp den forskning som finns om hur det generellt inte alls förekommit särskilda risker varken för barn eller surrogatmammor. Om hur det snarare visat sig att surrogatmammor haft väldigt goda upplevelser.

Det räcker nu. Låt kvinnor bestämma över sina egna liv och sina egna kroppar.

Om min syster fick beskedet att hon själv inte hade förmågan att bära ett barn skulle jag inte tveka en sekund att bära barnet åt henne. Varför ska jag inte kunna låna ut min livmoder på samma sätt som jag skulle donera en njure. En graviditet och förlossning är det mest naturliga en kvinna kan genomgå. (Till skillnad mot att genomgå en njurtransplantation). Och jag skulle inte vara ett dugg orolig för några risker. För är det något land i världen som skulle kunna få surrogatmödraskap att fungera så är det i just Sverige. Hur? Därför att vi i Sverige skulle aldrig tillåta att kvinnor säljs på svarta marknaden. Vi skulle med alla lagar och regler och en sjukvård i världsklass säkerställa att surrogatmödraskap sköttes lika väl som all annan donation. Varför? Därför att vi menar allvar med jämställdhet. Vi menar allvar med att kvinnor ska få ta sina egna beslut och vi vet att kvinnor är starka individer med förmågan att göra just detta.

Vi måste sluta låta debatten handla om eget tyckande och på allvar börja förlita oss på den forskning som finns i ämnet. Ingen kommer tvinga politiker att bli surrogatmammor. Därför borde politiker sluta förbjuda de kvinnor som faktiskt vill.

Sophia Ahlin
Vice förbundsordförande, Öppna moderater